Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Talent management - vad är det och hur gör man?

Nyhet: 2017-02-06


Den 26 januari 2017 samlades 140 personer för att lära sig mer om Talent management på Centrum för global HRMs seminarium. Forskare presenterade forskning om talent management, karriärteorier och normkritisk teori. Representanter från Tekniksprånget, Volvo Group, Västra Götalandsregionen och Hogia inspirerade med exempel från de egna verksamheterna.

Vad är talent management?

"Alla de aktiviteter i en organisation vars primära syfte är att attrahera, identifiera, utveckla och behålla medarbetare som anses besitta egenskaper och förmågor som organisationen behöver för sin långsiktiga framgång."  (Tansley et al, 2006)

Fyra angreppssätt och generation Y

Pernilla Bolander och Kajsa Asplund presenterade fyra olika angreppssätt på talent management: humanistisk, konkurrensinriktad, elitistisk och entreprenöriell. Den humanistiska bygger på att alla är talanger och att talang utvecklas och att utvecklingsinsatser görs efter individens behov och intressen. Konkurrensinriktad talent management ser talang som medfödd, få individer är talanger och fokus ligger på identifiering av talanger. Den elitistika innebär att talanger måste förädlas och att det gäller att rekrytera de bästa genom noggranna processer. Entreprenöriell talent management ser talang som att den fås genom erfarenhet, talanger lyckas och att utvecklingen sker på individens initiativ.

Kajsa Asplund berättade om forskningen om generation Y, människor födda mellan cirka 1980 och 2000, och vilka skillnade man kan se jämfört med tidigare generationer. De önskar ständig utveckling i arbetslivet och det gäller inte bara en elit utan allt fler vill ha det. De har stort behov av att förstå hur det egna bidraget passar in i en större bild. Den större bilden kan betyda olika saker: organisationens strategiska inriktning, samhällskopplingen eller hela processer. Många av de unga talangerna vet vad de vill ha och är inte rädda för att be om det, men det kan få följder som prestationsångest och rädsla för att misslyckas eller bristande självinsikt och en överdriven bild av de egna förmågorna. Detta skapar i sin tur utmaningar för ledarskapet. Hur uppmuntrar man självsäkerhet samtidigt som man gör individen medveten om sina utvecklingsområden? Hur främjar man kreativitet hos unga ambitiösa personer som känner stark press att prestera och inte göra fel?

Tekniksprånget – övningskör som ingenjör

Linus Brandin berättade om Tekniksprånget, projektet som ger ungdomar fyra månaders praktik i teknikinriktade yrken. Tekniksprånget är ett praktikprogram där Sveriges arbetsgivare tillsammans med regeringen arbetar med att locka fler ungdomar till högre tekniska utbildningar. Hittills har över 2700 ungdomar gjort praktik varav 50 procent är kvinnor. 250 arbetsgivare medverkar och 120 orter erbjuder praktik. Volvo Group är ett av företagen och Maria Arnell berättade om flera skäl till att vara med i praktikprogrammet: employer branding, att möta praktikanternas nyfikenhet och idéer om hur man kan göra saker, personlig utveckling inte minst för Volvos egna medarbetare och naturligtvis ett hopp om att praktikanterna så småningom återvänder som framtidens medarbetare.

Vilka karriärteorier finns och hur kan man motverka stereotypa val?

Vad vet vi egentligen om individers yrkesval, vilka karriärteorier finns? Frida Wikstrand presenterade två teorier: Theory of Circumscription, Compromise and Self-Creation (Gottfredson) och Teorin om Careership (Hodkinson & Sparkes). Gottfredsons teori går ut på att utifrån självkännedom och föreställningar om yrken eller arbetsliv formas tankar och önskningar om yrken samt uppfattningar om vad som tillgängligt och möjligt och mynnar ut i ett mer konkret önskat yrke eller yrkesområde. Hodkinson & Sparkes teori går ut att på att individer gör val som bygger på egna erfarenheter eller kunskaper på det de känner till. Karriärvalen kan bara förstås utifrån det sociala sammanhang individen finns i och beslut fattas utifrån vad individen ser som möjligt.

Frida Wikstrand pekar på behovet av normkritisk pedagogik där man utmanar det som vi tar för givet. Erfarenheter från forskningen är bland annat att börja med barn i unga åldrar eftersom våra mentala kartor sätts tidigt, att vara uppmärksam på vem eller vilka som syns och blir representanter för en utbildning eller ett yrke samt att ge unga möjligheter att få erfarenhet av yrken genom exempelvis praktik.

Att möta och utveckla framtidens medarbetare

Västra Götalandsregionen, VGR, är Sveriges största ”företag” med ca 53 000 medarbetare. Inom de närmaste fem åren kommer de behöva rekrytera 15 000 och behöver fler medarbetare med kompetens som passar deras organisation. Kristina Wallén berättade om hur man har valt att arbeta brett med olika insatser riktade till barn framför allt från mellanstadiet och uppåt i åldrarna för att ge en bild av vilka yrken som finns i regionen. För barn i mellanstadieåldrarna har man tagit fram ett lektionspaket som kan användas i skolan och som handlar om hur man bygger framtidens sjukhus både när det gäller lokaler och vilka som jobbar där. På gymnasiedagarna erbjuder VGR bland annat VR-film som gör att studenterna själva kan uppleva miljöer och teknik i vården och uppleva känslan. Feriepraktik ingår också i utbudet med 500 platser där elever får prova på olika jobb under fyra veckor. Kristina menar att det finns några framgångsfaktorer i arbetet med ungdomar: personliga relationer och stöd, meningsfulla jobb, samverkan och mycket tid.

Är morgondagens digitala talanger dagens arbetsgivaransvar?

It- och telekomföretagen har kompetensbrist. Ett stort problem är det låga intresset för tekniska utbildningar. De unga är födda i digitaliseringens tidsålder, men lockas inte av att arbeta med programmering. Vad ska Hogia göra den dag man inte längre kan hitta den kompetens de behöver att för att fortsätta expandera? Barbro Lien Rönn berättade om hur Hogia arbetar för att skapa bättre relationer med de yngre generationerna. Ett sätt är samverkan med skolan för att nå barn och ungdomar i alla åldrar exempelvis genom tävlingen Next up för åttondeklassare som är ett samarbete med Universeum. Hogia deltar också i Tekniksprånget och tar emot två gymnasieelever som genom praktik får egna erfarenheter av hur det är att arbeta som ingenjör. På skolloven erbjuds medarbetarnas barn att gå på programmeringsskola.
 

Medverkade gjorde

Pernilla Bolander och Kajsa Asplund, Handelshögskolan i Stockholm
Linus Brandin, Tekniksprånget, IVA
Maria Arnell, Volvo Group
Frida Wikstrand, Malmö Högskola
Kristina Wallén, Västra Götalandsregionen
Barbro Lien Rönn, Hogia

Läs mer om Centrum för global HRM

AV:

Sidansvarig: Maria Persson|Sidan uppdaterades: 2016-10-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?