Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Globaliseringen har förändrat HR i grunden

Globaliseringen har förändrat HR i grunden och nya frågeställningar har dykt upp som behöver studeras av forskare. Kerstin Renard är personaldirektör inom Volvokoncernen och ordförande i CGHRM:s advisory board.
- Vi ute i näringslivet har behov av mer HR-forskning. Det finns en potential som skulle kunna gynna både oss och forskningen.

AB Volvo är ett globalt företag med över 100 000 anställda och tillverkning i 19 länder. Även om ägandet till största delen är svenskt finns merparten verksamheten spridd över hela världen. Utvecklingen går snabbt och frågeställningen som inte fanns för 10-15 år sedan är aktuella idag. En sådan är nya företagskulturer.
- Vi har internationella team som består av människor från hela världen, alla med sin bakgrund och kultur. Hur skall vi bäst hantera dessa grupper? Hur skall ledarskapet utvecklas? Detta är områden där vi har behov av mer forskning.

Nyckeltal
På Kerstins nivå handlar arbetet mycket om övergripande strategiskt HR-arbete och ett område som hon intresserat sig för är sammanslagningar av företag. När två bolag skall slås samman görs alltid ingående ekonomiska analyser, men det saknas ofta ett HR-perspektiv.
- Vi arbetar mycket med att försöka kartlägga företagskulturerna och de värderingar som finns som grund. Här finns också ledarskapsfrågorna. Även om potentialen finns rent ekonomiskt i en tänkt sammanslagning kan den stupa på att företagskulturerna är så olika. Det kan till och med uppstå så stora problem att sammanslagningen misslyckas. Här behöver jag bättre verktyg för att kunna få fram fakta som belyser hur viktiga de mjuka värdena är.
Kerstin återkommer flera gånger till vikten av att kunna mäta. Finns det relevanta data går det att göra analyser som sedan kan ligga till grund för bättre beslut. Alla är övertygande att exempelvis en god arbetsmiljö och friskvård är bra och att de på olika sätt påverkar både de anställda och företaget, men hur skall man kunna visa detta på samma trovärdiga sätt som en traditionell ekonomisk kalkyl.
- Goda förutsättningar för personalen är en avgörande faktor för ett framgångsrikt företag. I begreppet det goda arbetet finns många värden som idag är svåra att mäta, men för att vi skall få en större tyngd i argumentationen om de mjuka värdenas betydelse måste vi utveckla nya mätmetoder. När vi har dessa metoder är jag övertygad om att vi också kan påvisa att en investering i det goda arbetet är en lönsam investering.

Möjlighet och hot
På grund av globaliseringen har även mer traditionellt HR-arbete påverkats. Företagen har tillgång till globala it-system som kan generera oändliga mängder data. Dessa kan vara en tillgång, potential eller ett hot. Ett exempel som Kerstin lyfter fram är den övergripande personalplaneringen. Det kommer framöver att finnas möjlighet att på en strategisk nivå kartlägga personalens kunskap, kompetens och var i världen den finns. Detta underlättar planeringen, men kan också upplevas som ett hot.
- Detta är ännu en viktig fråga som skulle vara intressant att få belyst av forskningen; ”Hur skall vi förhålla oss till all den data som finns så att inte den personliga integriteten hotas?”

Mångfald
Även de fackliga relationerna och mångfaldsfrågor påverkas av globaliseringen. Det som känns ”normalt” i ett land kan vara mycket problematiskt i ett annat. Genus, funktionsnedsättningar och integration är frågor där det finns stora skillnader mellan olika länder. En fråga som kommer att bli mycket stor är den åldrande befolkningen. Detta kommer även att påverka näringslivet både när det gäller att rekrytera nya medarbetare och att kunna behålla äldre medarbetare.
- Vår receptionist i Hagerstown, USA är över 80 år och gör ett fantastiskt jobb. Även på våra asiatiska marknader finns en helt annan attityd till äldre och de föredrar många gånger mer erfarna och äldre chefer. Så vi i Sverige har mycket att lära, kanske framförallt när det gäller attityder till äldre.

Gynna bägge parter
Sammanfattningsvis finns det ingen brist på områden där det finns ett behov av ytterligare forskning. Problemet för utomstående är att dels kunna få en bild av den forskning som gjorts, dels få tillgång till en arena där forskare och praktiker kan träffas för att ge information om varandras områden. En av grundtankarna med CGHRM är just detta och Kerstins övertygelse är att detta gynnar bägge parter.

 

Kerstin Renard intervjuad av Anders Östebo i mars 2015.

Sidansvarig: Maria Persson|Sidan uppdaterades: 2015-04-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?