Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Praktikernas frågor kan bli forskningsfrågor

Det är ganska ovanligt med sociologer i HR-världen, men Lotta Stern är både sociolog och ansvarig för P-programmet vid Stockholms universitet och associerad till Ratio – näringslivets forskningsinstitut. Visst finns det olika synsätt på frågor i arbetslivet mellan exempelvis ekonomer och beteendevetare.
- Men att betona dessa är inte konstruktivt. Vår uppgift som forskare är bland annat att underlätta för praktiker att fatta beslut. Det finns många faktorer för dem att ta hänsyn till. Kan jag som forskare lotsa dem fram till ett beslut, känner jag att jag gjort lite nytta.


Förutom att ansvara för P-programmet har även Lotta deltagit i flera projekt med HR-anknytning. Av de två som pågår just nu handlar det ena om hur företagen rekryterar personal och det andra om vilka effekter de senaste årens utveckling av kollektivavtalen har fått på produktivitet och lönsamhet. I projekten har hon samarbetat med forskare från andra discipliner; ekonomer, ekonomhistoriker och statsvetare, till exempel i samarbetet med Ratio.
- Det har varit både roligt och stimulerade att arbeta med en gemensam frågeställning utifrån olika utgångspunkter.

Strategiskt beslut
Bildandet av GCHRM har haft, och kommer att få, stor betydelse för svensk HR-forskning anser Lotta Stern.
- Det var ett strategiskt beslut som kommer att få stor betydelse för både forskningen och för kontakterna med praktikerna.

Forskningsfrågor
I sitt arbete kommer hon i kontakt med praktiker i olika sammanhang. Förra året blev en bok klar där Lotta var en av medförfattarna. Boken ”Lönebildning i verkligheten” är slutdokmentation för forskningsprojektet som Ratio genomförde. Vid lanseringen på Ratio träffade hon många som arbetade med frågan ute i företag och organisationer.
- Det var mycket stimulerande för oss forskare att möta publikens reaktioner. De kände igen våra beskrivningar och slutsatser och poängterade hur viktigt det var att forskningen kunde beskriva företeelser ute på arbetsmarknaden. Dessutom ställde de massor med intressanta frågor, många kunde vi inte svara på, men dessa har vi tagit med oss och jag skulle inte bli förvånad om några av frågorna omvandlas till forskningsfrågor i kommande forskningsansökningar.

Sidansvarig: Maria Persson|Sidan uppdaterades: 2015-09-02
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?