Länkstig

Vad händer inom HR till följd av Covid19-krisen?

Publicerad

Få kriser om ens någon har haft ett så snabbt förlopp som Covid19-krisen vilket märks tydligt i varselstatistiken och för alla företag som verkar inom många sektorer, inte minst inom besöksnäring, restaurang och handel.

Men hur påverkar krisen HR?

Den 6:e maj möttes medlemmarna i CGHRMs advisory board för att diskutera hur den pågående pandemin påverkar HR-arbete i de olika medverkande organisationerna inom industri, handel och offentlig sektor.

Stefan Tengblad porträttDet är inte ett radikalt annorlunda HR-arbete som har uppstått, men det pågår snabba förändringar och där HRs närvaro och kompetens i hög grad efterfrågas. Krisen har medfört ett stort tryck på HR-funktionen med hård arbetsbelastning, särskilt för de med ledande befattningar och de som jobbar med rådgivning mot linjen, så kallade HR business partners. Linjen efterfrågar HR-funktionens expertkunskap kring t ex arbetsrätt och avtal. Vad är det egentligen för regler som gäller nu när en verksamhet skall ställas om? Strävan efter att minska risken för att den egna verksamheten bidrar till smittspridning gör att restriktioner mot större sammankomster, särskilt internationella sådana, säkerligen kommer vara åtminstone året ut enligt partnerrepresentanterna. Vi kunde se tre olika starka trender.

HR har fått en mer strategisk roll i ett tvärfunktionellt samarbete

HR jobbar nu även mycket tvärfunktionellt med andra funktioner, inte minst mot enheter för risk och säkerhet, för att göra bedömningar om hur verksamheten kan bedrivas för att om möjligt kunna fortsätta med sådan verksamhet som det finns efterfrågan för. Det framhölls att HR har fått en betydligt mer strategisk och samordnande roll till följd av denna krishantering. Situationen ser olika ut, vissa organisationer behöver dra ned, medan andra kan behålla sin verksamhet men behöver anpassa den på olika sätt. Det finns även verksamheter som har fått ett högre efterfrågetryck såsom sjukvården. Vidare noterades också flera positiva erfarenheter som präglats av prioritering- och lösningsfokus, samarbete och prestigelöshet. Ärenden som tidigare varit svåra att driva eller förändringar som inte kunnat fästa, har nu kunnat hanteras skyndsamt och utan revirbevakning. Tvärfunktionellt arbete som tidigare varit lite svårt att få till har framtiden för sig enligt våra mötesdeltagare.

Digitalisering av HR-arbete

Digitalisering av HR är en annan uppenbar trend. I många av organisationerna utförs nu en stor del av arbetet i hemmiljö och med minimalt med resor till andra orter. Krisen beskrivs ha gett en nödvändig skjuts mot en ökad digitalisering som kommer att bli bestående inom flera områden såsom inom learning & development och rekrytering. Detta inte minst för att spara tid och resekostnader, men även för att skapa en ökad flexibilitet så att kompetensutveckling kan äga rum oberoende av vilken smittorisk som föreligger eller tillgängligheten av HR-arbetare inom utbildningsområdet.

Ett mer agilt HR-arbete

En tredje trend som diskuterades var värdet av att arbeta med mer agila arbetssätt som en påverkan av krisen som kan bli bestående. Detta innebär att HR-funktionen skall kunna ställa om verksamheten med kort varsel och inte vara så beroende av att kunna jobba utifrån en långsiktig planering. Visst finns det behov av ett långsiktigt HR-arbete, men det finns också behov av HR-arbete som ger värdefulla bidrag i nuet. En HR-funktion kan löpande ställa sig frågan vad är det som är viktigast för stunden för organisationen i fråga. Om HR kan bidra till att organisationen i kris ”mår bättre” om 3 månader kan det så småningom skapas utrymme för aktiviteter som även mer långsiktigt kan stärka organisationens välbefinnande.

Nyckeln till framtidens HR-arbete kan mycket väl finnas i ett tvärfunktionellt samarbete med fokus på de frågor som för stunden är viktigast och där modern IT-teknik används för att skapa aktiviteter som kan påverka organisationen i fråga på ett påtagligt sätt med HR i en samordnande roll i detta arbete. Kriser har ofta som bekant även positiva effekter!

Hur kan Covid19-krisen påverka arbetsliv och samhälle i övrigt?

Några egna korta funderingar:

- Blir det mindre fokus på budgetering och långsiktsplanering och mer fokusering på anpassningsförmåga för att hänga med i snabba omvärldsförändringar?
- Allt pekar på en ökning av digitala arbetssätt och mindre resande. Telekom och IT blir vinnare, medan flygbranschen i synnerhet blir en förlorare, liksom även hotell- och restaurangsektorn.
- Distansarbete kommer att vara mer accepterat så länge som medarbetare levererar och är tillgängliga och detta kanske bidrar till ett uppsving för flexibla kontor och kanske minskat behov av kontorslokaler.
- Detaljhandeln blir än mer fokuserad mot e-handel, vilket i sin tur leder till att de fysiska butikerna blir färre och stadskärnorna glesare på besökare.
- En annan möjlig utveckling är att behoven av stödåtgärder, vikande skatteintäkter och behovet av resursförstärkning inom vård och omsorg leder till höjda skatter och minskat utrymme för privatkonsumtion. Detta kan i så fall slå hårt mot turismsektorn utöver smittofaktorn.
- En sista fundering är om detta med folkvimmel går från att vara attraktivt att bo i eller om man hellre vill bo mer avskilt, nära naturen och/eller ha en egen trädgård. Covid19-krisen kan leda till många omprövningar av vårt hittillsvarande sätt att leva om den blir långvarig!